Suomi
Svenska
English
По-русски

Hannu Timonen - Manual Therapist
Tre gånger gick jag på behandling, och smärtan försvann
Feedback från patienter
PUBLICERAD I SVENSKA OCH FINSKA TIDNINGAR OCH VECKOTIDNINGAR


SJU SYMPTOMFRIA ÅR

En av Hannu Timonens nöjda kunder är Kirsi-Mari Laine 42år från Loimaa.
- Jag var hos Hannu sju år sedan pga min fibromyalgi. Jag hade smätor i hela kroppen även i lederna, det var svårt att stiga upp ur sängen och efter arbetsdagen orkade jag inte göra någonting. Smärtan gick ända ner till fotsulorna. Jag besökte företagshälsovården, men fick bara recept på smärtmedicin.

Kirsi-Mari hade någon gång tidigare klippt ur Hannus annons i Turun Sanomat tidningen och en gång när hon städade skåpen hittade hon annonsen igen. Då tänkte hon att jag kommer inte att missa någonting om jag provar på, jag var redan tillräcklig dålig.

-Jag ringde till Hannu som själv var sjukskriven efter en axeloperation, men ändå tog han emot mig redan veckan efter. Jag besökte honom fyra gånger i fyra veckor och symptomen försvann. Jag har varit helt symptomfri i sju år och utan medicin. Efter behandlingar kändes det alldeles otroligt, jag upplevde att jag hade fått ett nytt och smärtfritt liv.

Kirsi-Mari besökte Hannu på nytt hösten 2013, men inte pga fibromyalgi, utan tennisarmbåge, som hade blivit dålig under en renovering. -Armbågssmärtan försvann efter några behandlingar. Man måste bara beundra hur duktig och målmedveten han är.

Terveys Hymy (hälsobilagan i Hymy) 9/2014


NU HAR JAG KASTAT ALLA MINA MEDICINER

Du får lära dig leva med dina smärtor, sa sjukvården. Jag fixar det, sa Hannu Timonen.
-Jag fick mitt liv tillbaka, säger Susanne som slängt mediciner, sover på nätterna och skaffat nytt job!

Susanne Nehvonen i Göteborg var bara 33 år när hon fick sin diagnos, fibromyalgi. Det var elva år sedan.
-För mig var det skönt att få veta vad det var. Men någon hjälp fanns ju inte att få, säger Susanne.
Hennes besvär började redan i tonåren. Inte så kraftiga och inte så ofta men hon minns att hennes föräldrar ofta skojade om att hon var född trött. Lat och trött. Med en galopperande värk i framför allt handleder och knän.
-Smärtan var jobbig, men tröttheten värst. Jag var aldrig utvilad. Vad jag än skulle göra så kändes det som jag först skulle hoppa över ett två meter högt plank. Tröttheten var förlamande.

Intensiv smärta
Den utlösande faktorn för den svåra värken som Susanne fick som vuxen var en muskel- och seninflammation som hon drabbades av när hon arbetade i produktionen på Arsta. Smärtan blev värre och hon började slussas runt i sjukvården. Hon fick sin diagnos 2000 och blev bara sämre, sjukskrevs i ett år men kunde aldrig komma tillbaka på heltid. Dessutom tvingades hon ta antidepressiva läkemedel för att kunna sova.

-Man letar desperat efter hjälp, jag ville så gärna komma tillbaka till jobbet på heltid, bli frisk, säger Susanne och berättar att hon då läste om en annan kvinna i Göteborg som blivit botad av manualterapeut Hannu Timonen från Finland. Hon hade precis som Susanne fått veta av sjukvården att det tyvärr inte fanns något att göra.
-Jag ringed Hannu och han sa: "Inga problem, jag fixar detta". Så jag bokade hotel och flög till Åbo.

Susanne la sig på massagebänken för sin första behandling. Hannu satte tummarna i ryggslutet och drog hela vägen upp till nacken. Det gjorde så ont, värre än en förlossning, minns Susanne, som morgonen därpå vaknade med blåmärken på ryggen. Men hon upptäckte också att hon glömt ta sina antidepressiva tabletter men at thon trots det hade sovit gott hela natten. Något sådant hade aldrig inträffat förut. De hade kommit överens om fyra behandlingar men Susanne blev förkyld och fick flyga hem efter tre.
-Jag var då nästan helt värkfri. Min man mötte mig på flygplatsen när jag kom fylld av energi och med ett brett leende. Hans första kommentar var;"Om detta bara håller sig en vecka så är det värt varenda öre!"

Tänker på sig själv
Detta var i februari och från oktober det året har Susanne arbetat 100 procent.
-Jag tyckte att jag mådde bra tills året därpå då jag fick en dubbelbehandling av Hannu igen. Efter det så insåg jag att jag hade mått bättre men nu blev jag riktigt bra! Jag stretchar några minuter varje dag, det är A och O enligt Hannu. Jag lyssnar på min kropp väldigt noga för jag vet att om jag slarvar för mycket kommer jag få ont igen. Jag är lite mer egoistisk, har bytt jobb och tänker på mig själv. Jag vet att allt påverkar sjukdomen, stress, familj, tungt job med mera.

-Men i dag orkar jag jobba heltid, fixa i trädgården, laga middag och umgås med familjen. Och allt detta på en och samma dag och utan att ligga utslagen flera dagar efteråt. Snacka o matt få sitt liv tillbaka.

Flera av Susannes vänner har sedan dess också besökt Hannu för olika besvär som musarm och tennisarmbåge. Själv önskar hon att fler, unga i synnerhet som fått beskedet från sjukvården att det inte finns något att göra ska följa hennes exempel. Alla kanske inte blir så bra som jag men om man bara kan bli bättre så är det ju en jättevinst.

Allas veckotidning nr.24/2012 (7. juni) Sverige


JAG BLEV SOM EN NY MÄNNISKA

Hannele Dravantti blev diagnostiserad som en reumapatient för två år sedan, innan hon fick diagnosen fibromyalgi. Hannele åt reumamediciner i två år och hon bar massor med olika värk- och smärstillande mediciner från apoteket och sov bara några timmar varje natt.

Det var inga mediciner som hjälpte, utan smärtan var ständig. Hannele Dravantti hörde om Hannu Timonen och ringde honom och hon fick några behandlingstider innom kort.

“Jag var på väg att åka utomlands om tre veckor och hela turresan med flyg och buss skulle ta nästan ett dygn. Jag undrade hur jag över huvudtaget skulle kunna sitta så länge, när ryggen och axlarna var så här ömma.”

“Första besöket hos Hannu Timonen kommer jag alldrig att glömma bort” Hannele hade max antal av alla smärtpunkter 18/18. “Jag trodde att Hannu skulle riva mig i små bitar, men redan följande dag måde jag mycket bättre”. Hannele fick sina behandlingar ganska tätt och när hon åkte bort var hon som en ny människa. Behandlingskuren bestod av tre långa och en kortare behandling innom tre veckor. Hannele fick kasta sina mediciner i soptunnan.

“Jag har också en reffluxsjukdom och andra magbesvär och tål därför inte smärtmediciner. Hannu kan bota kroppen utan läkemedel och han är den ende som jag låter röra min ryggrad och mina kotor.”

Hannele började studera en ny yrkesinriktning på ett Handverk- och Konstindustriell Institut. Att jobba som hantverkare, är ett mycket påfrestande yrke och examensarbetet var också mycket krävande, då blev musklerna spända igen. Nu fanns det behov för Hannus behandling igen. Hannu gav Hannele bannor för att hon inte hade gjort sina hemläxor, vilka är mycket viktiga för att kunna fortsätta hålla sig frisk.

Viva, Hälsan 2/2, 25.09.2007


Maarit, 39, led av svår fibromyalgi:

EFTER FYRA GÅNGER VAR SMÄRTAN BORTA!

Finsk djupmassage blev räddningen för Maarit. Nu kan hon jobba igen.

Förr kunde jag inte sova mer än tre-fyra timmar i sträck eftersom värken väckte mig, berättar fembarnsmammanMaari Klint, 39 år, i Göteborg.

-Men när jag vaknade på morgonen en vecka efter första besöket hos terapeuten var jag utvilad och full av energi.För första gången på flera år hade jag sovit en hel natt.

Maarit Klint hade då haft värk i korsryggen i 15 år. En brännande smärta som sakta spridit sig upp över ryggen och axlarna.

-Jag hade yrsel och kraftlösa händer. Och satt jag på en stol fick jag ont efter fem minuter.

Att jobba kvar som städerska blev omöjligt. Hon hamnade i ett ekorrhjul av sjukskrivningar, mediciner och olika behandlingar. Först förra året fick hon diagnosen fibromyalgi.

-Lösningen var värktabletter, rehabilitering och att lära sig leva med smärtan. Men jag har ju inte en fyllt 40.

EFFEKT DIREKT

Det var Maarits mor som läste en artikel om den finska manualterapeuten Hannu Timonens djupmassage. I januari i år åkte Maarit till finska Åbo för sina två första behandlingar.

-Det är ingen "ömhetsbehandling". Jag hade så ont efter första gången att jag bävade för den andra. Värken satt i ett par dagar innan den klingade av. Innan veckan var slut kunde Maarit bädda sängen och städa hela hemmet utan att ligga sjuk i dagar.

-Det var som om allt försvunnit! Förundrad över effekten bokade Maarit in två nya massagetider i mars. -Efter det kan jag säga att jag är 90 procent frisk. Jag har fått en ny hållning, är piggare och orkar mycket mer.

Maarit planerar en femte och sista behandling för att bli helt symtomfri. Men redan nu har hon vågat sig ut i arbetslivet igen och har fått nytt jobb i städbranchen.

Må Bra, nr 9, september 2007

PS: Nu har Maarit fått sin sista behandling och mår mycket bra. (27.10.2007 HT)


Hennes "obotliga" sjukdom blev botad

GÖTEBORG. Obotliga Soile Sandlund är botad. Hon fick diagnosen fibromyalgi och blev tillsagd att lära sig leva med smärtorna.

- Jag vägrade att acceptera det och letade själv upp hjälpen.

Soile Sandlund, 46, har haft värk i muskelfästen och bindväv sedan början av 90-talet. Smärtan har flyttats mellan vrister, rygg och nacken, men inget fel har hittats på röntgenplåtarna.

- Jag har inte kunnat jobba, haft sömnproblem och fått ont av att till exempel städa, berättar hon. I april fick hon diagnosen fibromyalgi, som är en kriteriediagnos. Hon kände smärta i 14 av 16 punkter, gränsen är 11 av 18.

- Läkaren sa att det inte gick att bota. Men jag kände att jag hade flera år kvar att ge och ville bli frisk.

Soile letade efter hjälp och fann den i Finland. Hannu Timonen behandlar fibromyalgi genom att kombinera massage och kotmobilisering. Efter behandlingar lovar han resultat. Soile packade väskan och begav sig till grannlandet.

"Som tortyr"

- Det kändes som tortyr och jag grät av smärta, säger hon om hans metod.

Men hon höll ut och efter fyra behandlingar var hon bra till 95 procent. Soile nöjde sig inte med det utan bokade in ytterligare två behandlingar.

I dag har hon inga besvär alls. På kriterietestet reagerade hon inte på någon av de 18 punkterna och har inte längre diagnosen fibromyalgi.

"Gudagåva"

- Han är en gudagåva till folket.

I dag kan hon både jobba, städa, träna, sömnproblemen är borta och hon känner sig mycket gladare. När hon tänker på den svenska sjukvården blir hon arg. Där finns ingen hjälp att få. Det enda hon erbjöds var smärtstillande, sömntabletter och massage.

- Tänk om jag hade accepterat diagnosen och fortfarande gått runt och haft ont.

- Min läkare tror på metoden och vill träffa Hannu Timonen, om han kommer till Sverige. De borde i stället åka dit och lära sig metoden. Det skulle kunna hjälpa många, konstaterar hon.

Göteborgs Tidning 06.01.2007


Leena Talja (40) från Björneborg, säger att hon började ett nytt liv senaste vår. Nu kan hon göra nästan vad som helst och vet, att allt handlar om att sköta den egna kroppen. Sju års lidande slutade, även till hennes egen stora förvåning, på Hannu Timonens behandlingsbord.

Taljas fibromyalgisymptom började 1998 och efter ett år fick hon på reumapolikliniken officiell diagnos samt depressionsmedicinering. Medicinen hjälpte några månader, men sedan förvärrades situationen, trots ökad medicinering. Hon slutade medicinera.

Sjukdomen tog alla krafter och hon måste upphöra med sin företagsverksamhet inom hästbranschen. Konditionen varierade, tills hon senaste maj beslöt fara och testa Timonens behandling.Hon fick fyra behandlingsgånger under tre veckor och anvisningar för egenvård. Efter detta vändes ett nytt blad.

Första behandlingen var smärtsam, då alla ställen var helt styva, men genast började blockeringarna öppna sig och blodet cirkulera. Efter fyra gånger var känslan helt otrolig, minns Talja. Timonens behandling beskriver hon som hårdhänt, man kände att det masserades ordentligt. Tidigare massage var i jämförelse med denna, enbart ytligt kittlande.

Keskisuomalainen 02.02.2006


Mina besvär började för 12 år sedan, med värk i armbågarna. Värken spred sig sedan till axlarna, nacken, ryggen, höften och benen. Under många års tid fick jag fysikalisk behandling och kortisonsprutor på olika ställen, utan bestående resultat. Följden av detta var sömnlöshet och en ständig trötthet. Blodproverna visade inget avvikande, så jag tänkte, att felet säkert ligger mellan öronen.

I slutet av 90-talet skrevs det mera om sjukdomen fibromyalgi och jag tänkte, att det måste vara den, emedan allting stämde med mina symptom. I maj 2001 besökte jag en reumatolog, som ställde diagnosen fibromyalgi. Jag fick värk- och antidepressiva mediciner. De antidepressiva medicinerna hade svåra biverkningar och värkmedicinerna lindrade tillfälligt.

Diagnosen fanns - men ingen hjälp.

Sedan läste jag en liten annons i Turun Sanomat om en kvinna som tackade Hannu Timonen för hjälpen hon fått mot fibromyalgi. Jag funderade två år innan jag tog kontakt med honom. Då var jag ganska desperat och tänkte, att jag inte har någonting att förlora. Nu vet jag att jag väntade två år för länge. Det första besöket hos Hannu Timonen var i oktober 2003. Behandlingen var ganska smärtsam och jag fick några blåmärken på armarna, men den natten sov jag hela natten utan att vakna av värken - första natten på tolv år!! Det var en rolig känsla. Jag kunde knappast tro att det var sant. Jag besökte Hannu Timonen fyra gånger. Efter det har värken varit borta.

Fibromyalgin är inget problem längre. Numera besöker jag Hannu Timonens mottagning vid behov, närmast för de muskelspänningar, som förorsakas av arbete vid datorn.

Maaseudun Tulevaisuus 21.01.05


Monica Laxell, fyrabarnsmor och 4H-ledare från Kimito fick de första fibromyalgisymptomen för tio år sedan. Värken började stråla från ryggen mot axlarna och emellanåt var den så intensiv att svetten bröt fram. En nära vän misstänkte fribromyalgi och en reumaläkare ställde diagnosen.

18 punkter undersöktes varav 15 var smärtsamma. Jag fick rehabilitering, gymnastikprogram och råd för att fästa uppmärksamhet vid rätta arbetsställningar. I arbetet hamnade jag att bära tunga saker. En flitig arbetstagare som Monica var, höll hon ut, fast det gjorde ont. Smärtorna väckte henne på natten och så småningom kom också symptom på utmattning. Hon for ett år på alterneringsledigt och återvände inte till arbetet efter detta.

I slutet av senaste år läste Monica en skrivelse om manualterapeut Hannu Timonen från Mynämäki, och kom till hans mottagning i början av detta år. Behandlingen bestod till största delen av massage, men även kotorna behandlades. Den första behandlingen var betungande. Den andra gången gick det redan lättare, och efter det försvann smärtorna. Jag har varit tvungen att söka en ny sovställning, emedan ryggen igen fungerar.

Nu finns det energi för många olika hobbyn. Jag syr och stickar åt barnen och åt mig själv. Dessutom är jag med i martorna, Lady Lions och i ungdomsprojekt. Jag läser också mycket, speciellt psykologisk litteratur.

ET-lehti 8/2004


Reijo från Imatra berättar följande:

Min fibromyalgi kom sakta smygande under årens lopp. Jag hade konstiga smärtor och värk, magsymptom, stelhet och styvhet. Jag drabbades av sömnstörningar och depression. Detta ökade naturligtvis spänningarna och förvärrade de övriga symptomen. Då började ett mångårigt springande hos olika läkare, som skrev ut en massa piller. Någonstans fick jag syn på Hannu Timonens annons om hur man kan råda bot på fibromyalgi. Fast vägen från Imatra är lång, var jag beredd, och det var det värt! Redan efter första behandlingen var värken borta! Det tog inte längre ont i benen, höfterna eller händerna. Jag grät och gör det fortfarande många gånger. Är detta mina ben: värkfria, avslappnade och varma? Det är ett under efter så många plågsamma år. Timonen visade också metoder, med vilka jag kan sköta kroppen och hålla mig själv i skick.

Speciellt minns jag orden om vadav fibromyalgi uppkommer. När jag frågade detta kom svaret kort och kraftigt: Av dumhet!

Det var den bästa diagnosen jag någonsin har hört och den bet på en styvnackad och envis person som jag. Vem skulle vilja vara det? "Jag var inte och är inte det! ...Mera"

Pargas Kungörelser / Paraisten Kuulutukset 17/2004


Lojobons Merja Kaarlenkaskis (41) förbättring låter som ett stort mirakel. Hennes symptom försvann som genom ett trollslag hos manualterapeut Timonens mottagning. Prövningen började under hösten 1999. Den hårda stressen kändes först av som huvudvärk, men snart började också rygg, armar, ben och ögon värka. Smärtan förvärrades från dag till dag. När det var som värst föreföll livet vara en utdragen mardröm, som man bara försökte klara sig igenom minut för minut. Hälsocentralläkaren tog alla möjliga prov, föreskrev fysioterapi och gav akupunktur, men ingenting fungerade. Merja Kaarlenkaski besökte på egen bekostnad ögonläkare, neurolog och olika typer av fysikalisk vård, men ingenstans fanns någon hjälp att få. Till sist fastställdes diagnosen fibromyalgi vid den fysiatriska mottagningen. Resultatet av smärtpunktstestet var 17/18.

- Jag lade ut över 2000 euro under året på olika slags test och behandlingar bara för att få bli diagnosticerad en sjukdom, för vilken det enligt läkarna inte fanns någon bot. Smärtorna fortsatte som förut.

Merja Kaarlenkaski hade ingen varaktig läkarrelation, eftersom hennes läkare vid hälsocentralen byttes ut i rask takt. De egna prövningarna fortsatte däremot.

- Lymfmassagen och torrkoppningen hjälpte inte, inte heller kylbehandling. Jag kom till Heinola Reumasjukhus för rehabilitering, och där fastnade jag för sportande. Jag har alltid avverkat den fem kilometer långa resan till arbetet till fots eller på cykel, men nu utövar jag också gång med stavar, många slag av gymnastik och varje morgon mjukar jag upp mig med joggning.

- I någon mån lindrades värken av naprapaten, berättar Kaarlenkaski.

Med hjälp av starka värkmediciner lindrades värken något, och också sömnen försökte man förbättra med mediciner. Jag sov tre timmar om natten under ett års tid och jag började verkligen bli irriterad. Då jag kom från jobbet kastade jag mig utmattad ner på soffan. Jag orkade inte riktigt umgås med min egen familj, eller koncentrera mig på deras angelägenheter. Jag har alltid varit aktiv och social, men jag orkade inte längre gå någonstans eller hålla kvar kontakten med människor.

Hennes man läste i tidningen om manualterapeuten Hannu Timonens mottagning och Kaarlenkaski begav sig efter att ha köat i ett och ett halvt år till Mynämäki för att pröva på.

- Efter den första behandlingen var jag verkligen öm, men värken började så småningom avta. Jag gick till Timonen fyra gånger, en gång i veckan, och jag har sedan dess varit helt utan symptom, berättar Merja Kaarlenkaski glatt.

Veckotidningen Apu nr. 14/2003 (04.04.2003)


10 år av fibromyalgi

Vuokko Mutka, privat familjedagvårdare från Åbo, berättar att hon under tio år har lidit av fibromyalgi.

- Först visste ingen vad det var för fel på mig, och jag började redan fantisera om att jag inbillade mig, förklarar hon. Jag hade väldigt svårt att stå på morgonen och mina fötter värkte fruktansvärt. Sedan började också mina axlar värka. Ibland fanns smärtan i mina höfter. Detta är typiskt för fibromyalgi. Symptomen verkar byta plats. Till slut fick jag diagnosen fibromyalgi, och sedan började sökandet efter lämpliga värktabletter. Vid ett tillfälle rekommenderade läkarna även antidepressiva medel.

- Beroende på fibromyalgin hade jag varit sjukskriven i tre månader i följd. Jag sändes också på fysisk rehabilitering ett antal gånger och jag gick hela tiden i fysioterapi. De behandlingarna hjälpte en kort tid. Sedan stötte jag på Hannu Timonen på en hälsomässa och han lovar i sin broschyr att han kan bota fibromyalgi, liksom andra besvär. Han framträdde också inför en lokal reumaförening. Han hade tagit med sig en patient som blivit botad från fibromyalgi och som berättade för oss om hur underbart det var att sova utan att känna smärta. Timonen gjorde intryck på mig som terapeut och därför kom vi överens om jag skulle besöka honom, då för två år sedan.

- Timonen ber vanligen om feedback från sina patienter efter behandlingen. Jag kände det som om mitt tillstånd efter den första sessionen kunde bedömas som sju på en skala till tio. Känslan efter den andra behandlingen var åtta och efter den tredje behandlingen kunde jag gå med på en full tia. Nu känner jag mig helt bra, avslutar Vuokko.

Inga fler värktabletter

- Den första behandlingssessionen var riktigt smärtsam, eftersom jag var helt blockerad, men den tredje behandlingsomgången började kännas behaglig. Behandlingen består av arm-, axel- och ryggmassage, och manuell behandling av ryggraden ingick. Det fanns två svåra låsningar i ryggraden. Det kändes som om jag var helt låst. Jag kunde höra hur det knakade och knäckte när Timonen behandlade mig.

- Som jag tidigare nämnt är jag nu i fin form och jag njuter av varje ögonblick i mitt liv. Inga värktabletter behövs heller. Jag tycker att jag har fått min andel av dem i vilket fall som helst.

- Timonen gav mig instruktioner om hur jag skulle sträcka mig, som han brukar göra. När jag sitter framför televisionen på kvällarna sträcker jag på armar och nacke och följer instruktionerna. Jag skulle vilja berätta för alla som lider av fibromyalgi att det är värt att pröva på alternativa behandlingsformer i stället för värktabletter. Värktabletter är inte lösningen, avslutar Vuokko Mutka.

Nykyposti 7/2001


Leena Lindsted har lidit av fibromyalgi i nästan halva sitt liv. Det drabbade henne när hon var 28 år gammal. - Först märkte jag att inte hade någon kraft i mina händer. Jag bara tappade saker. Mina fötter värkte. Vid den tiden var jag ganska sportig av mig, men träningen hade blivit smärtsam.

Leena jobbade på byggen. Arbetsmiljön var ofta dragig och fuktig. - Jag kunde inte sova på grund av smärtan. Sedan märkte jag att plötslig kyla gjorde besvären lindrigare. Jag började sova på en iskall balkong, och kunde sova lite bättre. Läkarna var misstänksamma mot mina klagomål eftersom ingenting hittades vid läkarundersökningar. - Du hoppas på förtidspensionering, påstod de och skrev ut sömnmedel. Värktabletter gav mig problem med magen. Efter en grundlig läkarundersökning på sjukhus konstaterades att hon verkligen hade besvär och det gav en pension på 6 månader. - De försökte få mig rehabiliterad. Jag gick genom allting, från gymnastik till akupunktur. Ingenting gav permanent lindring och smärtan fortsatte. Så såg jag en annons i en tidning som lovade bota fibromyalgi, och jag ville pröva på det. Jag hade hur som helst ingenting att förlora. Vid nyår fick jag en tid hos Hannu Timonen. Efter tre "mangelsessioner", blev mitt liv som nytt! Leena tror på Timonens fingrar, som på den Heliga Skrift.

- Först hade jag mina tvivel, men tio månader har gått sedan den senaste behandlingen och smärtan är fortfarande borta. Det är som ett mirakel! Leena bedömde sitt tillstånd före behandlingen som 4 av 10. Efter den första behandlingen ökade betyget till 6, efter den andra behandlingen var det 8, och efter den sista behandlingen utmärkt. - Jag är inte helt och hållet som ny, men bästa möjliga med tanke på omständigheterna, berömmer Leena. Idag är hon utbildad chaufför och kör ett mobilt bibliotek. Min nacke är ibland spänd men den gamla smärtan är helt borta. - Hur jag mår? Utmärkt! utropar Leena, och kör iväg i sin bil.

Turun Sanomat / Extra 6 november, 1999


Soili (43 år) led av märkliga symptom i tio års tid. Hennes nacke var fruktansvärt stel, hennes axlar värkte och hon kände sig yr, hade huvudvärk och kunde inte sova på grund av smärtan och var därför dödstrött på dagarna. Hon upplevde t.o.m. synstörningar. Soili var förvirrad, vad berodde de här symptomen på? Flera blodprov och EEG visade normala värden. Hon besökte massörer och fysioterapeuter, men utan resultat. Ingenting hittades, och ingenting hjälpte. Läkarna skrev ut värktabletter och sömnmedel för symptomen, men Soilis tillstånd förvärrades gradvis. - Jag måste ta sömnmedel varje natt och jag kände mig avdomnad på dagen, minns Soili. - Jag måste också ta värktabletter hela tiden. Symptomens orsaker förblev ett mysterium, och läkarna började misstänka att symptomen fanns i Soilis fantasi. Enligt dem fanns det ingen bot för besvären, vilket gjorde Soili ännu mer nedstämd.

På hösten 1998 när Soili läste en åbotidning lade hon märke till en liten annons på två rader under Personligt. Den tackade Hannu Timonen för att han botat fibromyalgi. Utan att tveka slog Soili upp Timonens telefonnummer och bokade en tid hos honom. Den första behandlingen var smärtsam. - Jag praktiskt taget grät på behandlingsbordet, så ont tog det, kommer Soili ihåg. - Jag var så öm efter behandlingen att jag hade allvarliga tvivel på det hela. På kvällen insomnade jag emellertid utan sömnmedel och sov som en stock till morgonen. Att somna utan sömnmedel var en så fantastisk erfarenhet att det gav mig modet att återvända nästa vecka, berömmer Soili. Hon sammanfattar att symptomen försvann efter tre behandlingsomgångar. Alla symptom. Nu är Soili full av energi utan ett spår av nedstämdhet...

Yhteishyvä 11/99


...Ritva visste vart hon skulle. För två år sedan fick hon äntligen lindring mot sin dånande huvudvärk som hade varat i veckor. - Jag sov med hjälp av värktabletterna. På två veckor tog jag mer än 40 tabletter; huvudvärken började när jag gick och lade mig. Tabletterna hjälpte, men när jag vaknade var huvudvärken tillbaka. En neurolog misstänkte hjärntumör men vid undersökningarna hittades ingenting.

En gång när Ritva besökte sitt barndomshem i östra Finland råkade hon läsa en artikel i en veckotidning om en man som hade lidit av smärta i årtionden, och som blivit av med den genom Timonens behandling. - Så fort jag kom tillbaka till Åbo ringde jag honom och bokade tid hos honom nästa dag. Min huvudvärk försvann efter den första behandlingsomgången. Det kändes otroligt. Det var den första natten på många veckor som jag sovit utan värktabletter. Hennes huvudvärk hade överskuggat hennes ryggvärk som hade funnits i åratal, men så fort hennes huvudvärk försvunnit kom Ritva ihåg att också nämna sina ryggbesvär för Timonen. - Min rygg hade opererats många gånger, jag kunde bara sova på vänstra sidan. Timonen behandlade också min rygg och mina överarmar som var ömma eftersom jag arbetade med data. Jag behövde fyra behandlingsomgångar, och sedan hade all smärta försvunnit, och nu kan jag sova i alla positioner.

Ritva var så förtjust att hon också sände sin dotter på behandling. Hon led av tennisarm som hon fått i boboll. Problemet försvann med en gång. Hennes andra dotters migrän har lindrats genom Timonens behandling liksom Ritvas egen. - Jag skickade också min gamla far till Timonen. Han lider av svår bronkit och astma, och behöver extra syre hela tiden. Timonen måste behandla honom i sittande position, så allting kunde inte göras så effektivt som normalt, men efter den första behandlingen mådde min far så bra i två veckor att han inte behövde något extra syre.

Turun Sanomat / Extra 30 maj, 1998


Var 20:e medelålders kvinna lider av sömnlösa nätter och smärta beroende på fibromyalgi. Lea T. insjuknade när hon var 46 år. Sjukdomen berövade henne hennes arbetsförmåga, gjorde henne deprimerad och tvingade henne att sälja sitt företag. Nu, 16 år senare, har smärtan varit borta så länge som tre år.

Smärtan försvann efter 13 års lidande

Lea T. från Åbo började år 1985 började känna svår smärta i sina vrister, knän, handleder och axlar. På den tiden hade ingen hört talas om fibromyalgi.

- Jag gick i fysioterapi och tog värktabletter men ingenting hjälpte egentligen, minns Lea. Nätterna var svåra. Jag sov bara korta stunder i gången och vaknade med en gnagande smärta, jag steg upp och gick omkring och tog mer värktabletter. Smärtan var värre än tandvärk och fortsatte oupphörligen dag efter dag. På morgnarna var jag så omtöcknad som en person som har sovit lite och tagit många piller möjligen kan vara. Att gå till arbetet blev svårt, fastän jag som egenföretagare alltid har tyckt om mitt arbete. Jag var inte effektiv längre.

Lea uppsökte många olika specialister men hennes tillstånd begreps inte. - En reumatolog vräkte ur sig att jag bara inbillade mig all denna smärta; att problemet egentligen fanns mellan mina öron!

Förvärrad smärta, för vilken det inte tycktes finnas någon bot eller något förstående, började drabba Leas psyke. En livlig och hårt arbetande kvinna, som drev en framgångsrik klädaffär, blev deprimerad.

- Under våren 1991 var jag helt utsliten och min familj började bli orolig. Jag grät hela tiden och barnen undrade varför mamma var så utmattad. Under sommaren måste jag sälja firman. Att sälja var ett svårt beslut. Lea hade haft affären i 12 år, och den yngsta av hennes tre döttrar arbetade där. Både moderns och dotterns framtidsplaner raserades plötsligt. - Jag måste ta beslutet att sälja. På den tiden kunde inte min 20-åriga dotter ta på sig ansvaret för affären och en ekonomisk depression var på gång, fortsätter Lea. Mamma grät, och det gjorde hennes dotter också.

Deprimerande och lättande diagnos

Samma sommar som Lea sålde sitt företag blev hon äntligen diagnostiserad genom smärtpunktstestning. Efter sex års lidande var diagnosen svår fibromyalgi för vilken det inte fanns någon bot. - Å ena sidan gjorde den kunskapen mig deprimerad, men å andra sidan var jag lättad av att slutligen veta vad det var för fel på mig.

Nästa sommar gick Lea på rehabilitering i tre veckor på FPA:s bekostnad. Hon gymnastiserade och följde helt instruktionerna men kände ingen lättnad.

- Då började det verkligen gå mig på nerverna. Jag kunde inte arbeta och ingenting hjälpte. Jag försökte muntra upp mig själv genom att lära mig trädgårdsodling men det var inte tillräckligt. Jag måste gå till en psykiater. Äntligen, psykiatern var den första som insåg att Lea inte kunde arbeta och rekommenderade sjukledighet. - Han fick mig att tro att depressionen var en följd av värken och besvären, och inte tvärtom. Lea beviljades pension. Hon sökte lindring för smärtan och när hon gjorde det konsumerade hon stora mängder Burana. - Inget av de högt specialiserade läkemedlen som skrevs ut av läkarna hjälpte, men lyckligtvis gav Burana mig lite lindring. Jag tog två till tre tabletter om dagen, på 600 mg, ibland t.o.m. 800 mg.

Medan hon levde på värktabletter försökte sig Lea på allt tänkbart. Hon tog bort sina amalgamfyllningar, åt medel som renade och vitaliserade hennes kropp, köpte en speciallampa med klart sken, besökte en kiropraktor och gick på irisdiagnos. Tills hennes dotter visade henne en lokal tidning hösten 1998.

Ett nytt liv

- Det fanns ett meddelande på två rader i den tidningen, där någon tackade den manuelle terapeuten Hannu Timonen för att han botat hennes fibromyalgi. Lea har sparat tidningen eftersom den bidrog till att hon botades - efter 13 år av smärtor.

- Jag var mycket pessimistisk när jag gick till Timonens mottagning, fastän jag talat i telefon med den person som tackat Timonen i tidningen. Jag tänkte bara att jag kan väl försöka med detta också. Men smärtan försvann på behandlingsbordet!

Nu skrattar Lea glatt, fast behandlingen som sådan var smärtsam. Efter första behandlingsomgången såg till och med hennes man skräckslaget på hennes blånade kropp. - Fastän behandlingen var smärtsam kändes den bra. Och mitt tillstånd förbättrades efter varje behandlingsomgång. Vid den femte behandlingen hoppade jag exalterat upp och ner. Se på mig, jag är frisk. Ingen mer smärta!

Lea var fortfarande inte säker på att sjukdomen slutgiltigt hade besegrats. Men nu då nästan tre år har gått sedan den sista behandlingen kan hon sova om nätterna utan smärta. - Det är möjligt att samma behandling inte är effektiv för alla, men den öppnade ett nytt liv för mig, skrattar Lea.

När hon ser tillbaka på åren med sjukdomen så var inte smärtan det värsta, utan vart den ledde:

- Att ge upp mitt företag var särskilt smärtsamt. Jag har alltid varit aktiv och mitt företag var mitt hjärta och min själ. När det livet tog slut, vilket inte var mitt fel, och läkarna bara sade att problemen fanns i mitt huvud? Ännu idag drömmer jag om att organisera marknadsföringen eller ha en rea. Att jag fick ge upp allt tar fortfarande ont.

- När jag fick diagnosen fibromyalgi tröstades jag av att det inte skulle innebära någon permanent skada. Jag fick bara rådet att leva med smärtan. Det är mycket svårt att lära sig att leva med det slagets smärta! Nu kan jag verkligen njuta av ett liv utan smärta.

- Vad annat lärde sjukdomen mig? Tja, åtminstone trädgårdsskötsel! Vår gård blommar i regnbågens alla färger, liksom vår sommarstuga också gör. Och hur är det med balkongen på vår semesterlägenhet under vår vintersemester? Det första vi gör är att skaffa blommor dit, förstås!

Me Naiset 37/2001


Pentti Laaksonen, kranförare och snickare i över 30 år, skadade sin högra arm i Egypten på ett finländskt bygge 1985. - Jag återvände hem, och i två veckor gick jag omkring med min arm i stödförband och tog värkmedicin. Så fort som armbågen läkt någorlunda gick jag tillbaka till arbetet. Det var ett misstag eftersom armen blev sämre igen, förklarar Pentti.

Laaksonen berättar att han gick i fysioterapi för sin arm tre gånger i veckan, sammanlagt 100 gånger - utan resultat. - Dessutom prövade jag på reflexologi, 25 gånger. Jag gick på tio akupunktursessioner, och tog också ungefär tio vanliga massagesessioner. Jag tillbringade också tre veckor på en badanläggning 1985. Men ingenting hjälpte.

- Lyckligtvis hörde jag senaste vår Hannu Timonen bli intervjuad i lokalradion. Han talade om sin framgång vad gällde motoriska och stödjeskador med hjälp av manuella behandlingsmetoder. Så jag beslöt mig för att besöka Timonen och jag måste säga att efter bara fyra behandlingssessioner försvann smärtan i armbågen. Min axel är också bra och utan smärta. Jag kan bara ge alla i liknande situationer rådet att det inte är någon vits med att stå ut med smärtan och ta värktabletter om det finns bot att tillgå.

Nykyposti nr 4/97


Matti Sahravuo, 44, sov inte på månader på grund av sin värkande axel. Kortison, massage och akupunktur gav inte någon lindring. Så småningom började han anpassa sig vid tanken på att vid hans ålder är någon form av smärta mer eller mindre normalt. En kollega var inte överens och skickade Matti till Mynämäki för att besöka Hannu Timonen. Smärtan försvann.

- Jag hade spelat väldigt mycket golf och huggit ved, och min högra axel började värka. Jag vaknade upp flera gånger varje natt, jag försökte hitta en bättre ställning att sova i, men om en liten stund vaknade jag upp med smärtor igen, förklarar Matti Sahravuo, försäljningschef från Helsingfors.

Matti stod ut med smärtan och de sömnlösa nätterna i ungefär en månad, sedan skannades axeln. Ultraljudet visade ingenting. På sommaren fortsatte värken, att lyfta höbalar var en plåga, och också hans lår och vader började uppvisa symptom. Matti genomgick 10 massagesessioner, utan resultat.

Sommaren övergick i höst och smärtan fortsatte. Kortisonsprutor gav bara lindring i en vecka eller två.

- Snart var det en ren plåga för mig att ta på mig rocken eller växla bilen. När Matti lekte boll med sitt yngsta barn, måste han kasta bollen nedifrån upp därför att den normala kastpositionen hade blivit omöjlig.

Smärtan, som hade varat i nio månader, och förstört sömnen blev en del av Mattis liv. Han hade försökt få hjälp på så många platser att han inte längre trodde att det fanns någon bot. Han var mycket skeptisk när han körde till Mynämäki för att träffa Hannu Timonen. Varför skulle det här vara annorlunda?

Hannu Timonen behandlade Mattis ryggrad och muskler i ungefär en halv timme en lördag i januari. Över veckoslutet var Mattis axlar ömma, men annars var det ok. På tisdag morgon vaknade Matti upp förvånad: för första gången på 9 månader hade han sovit natten ut utan att vakna upp med plågor. Och smärtan förblev borta. Tio dagar senare återvände Matti till Mynämäki. Det är inte länge ett problem att ta på sig rocken, och att växla bilen är lätt igen.

Matti Sahravuo erkänner att han inte skulle ha farit till Mynämäki för att träffa Timonen om inte hans kollegor praktiskt taget tvingat honom till det. - Nu måste jag tro att resan var värd det - smärtan bara försvann med rätt vård, förklarar Matti och ritar en vid cirkel i luften med sin högra arm.

Kauneus ja terveys nr 4/94


Kaarina Selin, som har blivit behandlad av Timonen, berättar för oss att hon hade sökt hjälp för sina armproblem hos åtskilliga läkare, inräknat psykiatrer, utan resultat. - Smärtstillande mediciner hjälpte inte längre när jag for för att träffa Timonen. Min arm var i så dåligt skick att jag inte kunde lyfta ett föremål som vägde ett halvt kilo utan smärta.

Redan den första behandlingen fungerade och lindrade smärtan.

Kaarina Selin säger att det uppenbarligen finns en hel del människor som hon som lider av armbågs- och axelproblem och som inte vet var de skall få hjälp fastän hjälpen finns på lika nära håll som läkaren.

Kaarina förklarar att hon fick sin arm behandlad två gånger. Före den behandlingen hade Timonen behandlat problem hos hennes sida och upptäckt att ett revben satt helt löst. Timonen hänvisade sin patient till en läkare som kirurgiskt tog bort hennes lösa och skadade revben.

- I 15 år hade jag sprungit från en läkare till en annan på grund av smärtan i min sida. Jag hade dessutom högt blodtryck och rytmstörningar. Läkarna undersökte mig slutligen noggrant från huvud till fot och kom till slutsatsen att felet fanns mellan patientens öron och att man bör lära sig leva med sina besvär.

Sedan blev jag arg och beslöt mig för att pröva på kiropraktisk behandling och Timonen fann slutligen en verklig orsak till mina besvär.

Kaarina Selin berättar att när hon behandlades manuellt för första gången var hon i verkligt d&;aring;lig kondition. De behandlingar som ordinerats av läkare hjälpte inte alls.

- Jag kände mig helt invalidiserad. Jag hade problem med magen, brist på aptit, smärta nerepå ryggen, rytmstörningar och smärta i armarna.

Kaarina förklarar att hon efter behandlingen kände sig som om hon gick på moln. - Nu kan jag utföra arbeten som vårsådd och trädgårdsskötsel och plocka bär i skogen. Tidigare var sådana aktiviteter omöjliga, det var bra om jag kunde ställa en kastrull på spisen och svälja värkmedicin.

Jämfört med att ständigt springa från läkare till läkare har besöken hos Timonen varit ganska fåtaliga.

- Jag är så glad över att livet är värt att leva igen" avslutar Kaarina Selin.

Länsi-Suomi, Söndag, 27 februari 27, 1994


...Jag vilade i två veckor, och när jag började använda en hammare igen ett antal gånger, återkom smärtan och den var helvetisk, klagar snickaren Matti Orrensalo från Gustavs som led av smärta i armen sedan senaste höst.

Vid jultiden var Orrensalo trött på att sitta i väntrum, på laboratorietest och röntgenstrålar som aldrig gav någonting. Han for för att träffa Timonen i Mynämäki. - Vid den tidpunkten var min axel så öm att jag inte ens kunde tvätta håret. Timonen behandlade mig tre gånger, och smärtan försvann. På sju veckor har jag nu byggt fyra sommarstugor och stressen har inte haft någon negativ effekt på min axel.

Turun Sanomat, 28 juni, 1995

   


www.timonen.fi Copyright © 2012 Hannu Timonen